Surly CynicAle

Klar till halvklar ljusgul öl med fräsande vitt småbubbligt skum. Doftar kryddig, halm, apelsinskal. Smaken är mycket frisk och kryddig av nejlika, apelsinskal, lätt belgojäst, persika. Kroppen är lätt med medel till hög frisk kolsyra och svag beska.

En mycket uppfriskande Saison från Surly.

Surt och Mörkt

North Coast Old Rasputin XII 2009 (Anniversary bourbon barrel aged)

Svart vätska med brunt cappuccino-färgat skum med små till medelstora bubblor. Doftar ek, röda bär, choklad, bourbon, kaffe, alkohol. Smaken är len av massor med choklad som backas upp av främst ek, vanilj, bourbon, mint, aningen alkohol. Munkänslan är len med lätt till medel kolsyra, kroppen är medelfyllig.

Lost Abbey Red Poppy Ale

Djup röd vätska med smutsvitt småbubbligt skum. Doften är körsbär och mer körsbär med söt bakgrund med torrt avslut, funkigt, jordkällare. Smaken är av massor av körsbär, lät syrlighet, jodkällare, lätt brettigt funkighet. Lätt kropp med kittlande medel till hög kolsyra.

Om ni inte tror er gilla suröl men är intresserad av öltypen kan jag verkligen rekommendera att dricka den ihop med något kraftigt mörk. Mitt hetaste tips är amerikansk imperial sout med amerikansk eller belgisk suröl, gärna med tillsatt frukt. Helt magnifikt! Och då inte bara att surölen lyfter utan även för att det syrliga friska i surölen lyfter fram nyanser i imperial souten som innan var för diffusa att hitta. Nya dimensioner skapas och lyfts fram - underbart!

Cigar City Humidor Series Jai Alai Cedar Aged India Pale Ale

Hade för avsikt att dela denna med några sköna snubbar men i takt med att nojjan kring avtagande humlefriskhet stegrade öppnade jag den för några veckor sedan i min ensamhet. Det känns ändå rätt lyxigt att bara så där spontant kunna gå till skåpet och plocka fram en öl av denna kaliber.



Oklar orange vätska med klibbigt smutsvitt skum som lämnar rester på glaset. Doften är av distinkt cederträ, peppar, frisk tropisk humle, citrus, apelsin, något godissött. Smak av cederträ som ger en kryddig karaktär åt peppar, citrus-frukter, madarin, apelsin, mycket lätt karamell, låg parfym. Eftersmaken ger en sträv träig beska, medel kolsyra, koppen är lätt till medelfyllig.

En annorlunda IPA på grund av den mycket starka peppar-tonen från cederkaraktären. Vet inte om jag tycker den är bättre än originalet (Jai Alai IPA) men mycket god är den. Det som drar ner denna aningen är den väldigt starka kryddiga närmast brutala cedern som vill ta överhand över den fruktiga humlen efter en stund, skulle delat denna.

Känner jag att jag gärna skulle prova fler från Humidor-serien. Främst där man lagrat Marshal Zhukov's Imperial Stout med ceder, tror att en Imperial Stout skulle göra sig bra mot den distinkta kryddiga cedern.

Goose Island Night Stalker

För er som inte redan har koll på det är detta samma Imperial Stout som de lägger på bourbon-fat och då kallar Bourbon County Stout. Men här har man istället valt att torrhumla den.

Fet becksvart vätska som klibbar sig fast i långa gardiner på insidan av glaset med ett espresso-färgat skum. Oj, hela rummet fylls av blommor och tropisk frukt! Doften bara helt enorm av massor av fruktig humle av mogen mango, ananas, persika, toffee, rostat, kaffe, choklad. Smaken är sjukt tjock/koncentrerad av rostat, kaffe, saltlakrits, ekfat, mjuk sötma åt choklad, toffee, vanilj med en silkeslen fuktighet åt mango, persika, värmande alkohol. Munkänslan är fyllig, medel till låg kolsyra med besk avslutning. Ojojoj ...detta är något i hästväg!

Vi öppnade en flaska som jag fick via en trade för några månader sedan på en provning och tyckte då att den väldigt god men nu upplever jag något som närmast kan beskrivas som religiöst. Det måste varigt en sjuk man som bestämde mängden humle som skulle ner i kärlet vid torrhumlingen av denna Imperial Stout!

Om ni älskar svarta IPA är det värt att gå över lik för denna. Svart, rå, söt, rostad som synden, blommig, fruktig som en tropisk ö mixat med en svensk sommaräng. The grand-daddy of all black IPA!

Denna flaska är köpt i Kph där den sedan ett tag finns att köpa.

Central Waters Illumination Double IPA

Denna åkte med av en slump vid mitt senaste ölbyte. Flaskan är tappad i maj enligt etiketten. Gillar bryggerier som trycker tappdatum på buteljen.

Halvklar gyllene orange vätska med sparsamt smutsvitt skum. Doften är tropisk av främst citrus men även mjukare ananas, mango, tydlig parfym och karamell. Smaken är fyllig även här citrus, ananas, mango, apelsin, medelsöt karamell, lätt alkohol, parfym. Kroppen är medelfyllig med medelvass kolsyra och en distinkt beska avslutning som hänger kvar länge i munnen.

Kul med dessa öl som slinker ner av en slump eller som extra vid dessa ölbyten. Central Waters Brewing var helt okänt för mig för ett par veckor sedan, kul att kunna notera ytterligare ett stabilt bryggeri på kartan. Deras DIPA visades sig vara heltrevlig utan att nå upp till de bästa i stilen men en bra bit över medel.

Surly Coffee Bender

Fortsätter att beta av mina Surly-öl.

Mörk, mörk brun nästa svart vätska med sparsamt ljust cappuccino-färgat skum. Doften startar med mycket kaffe, choklad, nötigt och karamell. Smaken är väldigt mjuk och len och domineras kaffe med choklad, nötter och någon diffus citruston. Kroppen är lätt och lite vattnig, mjuk och utan nämnvärd beska.

Brown Ale är inte någon favoritstil men detta är den bästa Brown Ale jag hittills smakat, dock inte den bästa ölen jag smakat från Surly. Skulle definitivt hitta tillfällen att dricka fler av denna om jag hade större/lättare tillgång till den.

Surly Abrasive Ale

Klar orange gyllene vätska med medelkraftigt smutsvitt skum. Doftar apelsin, grape, mandarin, gräs, kåda, karamell. Smaken är stor av apelsin, mandarin, mango, gräsigt, grape, karamell, toffee, viss sötma men inte överhängande, medelkraftig parfym. Munkänslan är lite kittlade av koncentrerad humle och medelkraftig kolsyra, medelbesk avslutning.

Denna är visserligen 3 månader då den enbart bryggs under april -maj, men vilken positiv överraskning det var. Detta är en jättemumsig DIPA med fokus på humle och då mycket av det. Kul att den klarat sig så bra, men å andra sidan är väl tre månader inte så värst mycket egentligen.

Surly Furious - BEER FOR A GLASS, FROM A CAN!*

*Texten i rubriken är ett citat från Surly och återfinns på toppen av burken.

En klar gyllene bärnstensfärgad vätska med medelkraftigt smutsvitt skum. Doften är underbart friskt fräsch av blommor, ananas, mango, tuttifrutti, karamell, honungsmelon. Smaken drar iväg med massor av fruktgodis, tuttifrutti, karamell, mango, ananas, melon, lättdrucken och inte för söt, väldigt diskret parfym-ton, detta är färskpressad fruktjuice. Munkänslan är mjuk med lätt till medel kolsyra och mild beska för stilen.

Helt otroligt god IPA som man vill suga på i all oändlighet. Så fort man svalt vill man ha en ny omgång att skölja runt i munnen, underbart.

Detta är verkligen belöningen och anledningen till varför man håller på med dessa dyra öl-byten. Att få en IPA 6-10 dagar efter att den inköpts på bryggeriet är så unikt och speciellt för oss här uppe som oftast får utstå trötta humle-öl till dyra priser.

Visst är det dyrt att byta öl med folk i USA men fundera på vad du får betala för en bomber exklusivt öl på krogen här i Sverige plus detta med färskheten som jag var inne på ovan så är investeringen hemma. Sedan kommer du ju även över sådant som aldrig kommer hitta hit.

Önskar tips på öl-hak i Barca & en Hårdkokt IPA

Ska åka över till London och därefter vidare till Barcelona och är därför intresserad av tips på bra öl-ställen, främst i Barcelona då jag har hyfsat koll på London.

Är intresserad av pubar men kanske främst butiker då sambon inte direkt brukar göra frivolter av förtjusning av att hänga på olika pubar.

Nu till något helt annat.

Kom över en ny öl från BrewDog häromdagen (Ölbutikken fick in dem i onsdags) som de bryggt i samarbete med danska importören Drikkeriget. Ölen det handlar om heter BrewDog Hårdkogt IPA och är en IPA på 7,6% bryggd med brittiska ingredienser, och mycket av dem lovar de. Ingen recension hade inkommit på Ratebeer när detta inlägg lades ut.

Jag öppnade min flaska igår för att se om det kan var något att ha. Generellt sett är jag inte stormförtjust över det som BrewDog producerar och brittisk IPA är något helt ointressant då den stiltypiskt är en alldeles för tam produkt. Ska jag dricka brittiskt går jag på de mörka öl-typerna eller bitter. Gärna naturligtvis på cask. Det är naturligtvis inte ingredienserna som det hänger på utan hur man använder dem eller kanske rättare sagt hur mycket man använder av dem.

Om man tvekar på att man kan brygga kraftig DIPA på enbart brittiska ingredienser är det bara att leta upp Three Floyds Blackheart English IPA. Är en mycket trevlig DIPA som de amerikanska bryggarna Three Floyds bryggt med enbart brittiska ingredienser.

Som ni förstår var inte förväntningarna på topp när jag knäppte upp flaskan och började hälla upp en grumlig orangefärgad vätska i min öl-kupa. Det första som jag lägger märke till är det megakompakta krämiga vita skummet. Ser mycket inbjudande ut.

Nu var det dags att dofta på ölen och se om jag kan hitta några aromer? Whoopa...yeah...här händer det grejer!! Doften är inte blygsam och VÄLDIGT fräsch men mängder av tropisk frukt, tuttifrutti, gräs, citronskal och lite sötare karamellig bakgrund. Jävlar vad färsk denna måste vara. Smaken lever upp med samma profil som doften redan har skvallrat om med en medelkraftig till kraftig behaglig beska. En öl helt i min smak med väldigt fräscha perfekt kombinerade aromer/smaker.

Vad kan jag säga om detta? Vet inte om det var mina låga förväntningar eller helt enkelt att detta är ett grymt öl. Nej, det måste helt enkelt var så att detta är ett grymt gott öl med hög kvalitet som jag nog kan utnämna till det bästa ölet jag smakat från BrewDog. Förutom fruktig humle bör man gilla lite söta karamell/tuttifrutti-smaker för att riktigt uppskatta denna.

Köptips om ni har 32 danska över och ska besöka Ölbutikken i Kph inom kort.

BrewDog Cambridge Stone Juxtaposition Black Pilsner

Utseende: Svart vätska med brunt/beige krämigt skum.

Doft: Intressant av mörka rostade toner, choklad med en pepprig profil, trä, vanilj, en underton av tjock fruktig amerikansk humle.

Smak: Trä, mörk rostad malt, choklad, alkohol, vanilj, mjuk tjock fruktig humle, fyllig eftersmak med träig beska.

Munkänsla: Medelfyllig med medel kolsyra.

Juxtaposition är en intressant öl med mängder av dofter och smaker! Hittar något jag nog skulle kunna kalla Stones hussmak som återfinns i Arrogant Bastard-serien. En stabil och mycket god öl som absolut inte gör bort sig utan att nå hela vägen till den absoluta toppen enligt mig.

Kriek De Ranke

Då var det äntligen dags att öppna en av mina flaskor Kriek De Ranke.

Utseende: Djup röd vätska med fräsande rosa skum som snabbt lägger sig som en ring runt glasets kant.

Doft: Jord, körsbär, funkigt, stall.

Smak: Körsbär, funkigt, stall, syrlig, citrus, lätt mjuk sötma.

Munkänsla: Syrligt stäv, medium kolsyra.

Ett toppen-öl som jag är väldigt glad att ha fler av i skåpet att avnjuta i framtiden. Kan bara rekommendera er som avstod att skynda till bolaget och inhandla någon av de sista kvarvarande flaskorna.

Bells Hopslam

Utseende: Gulorange disig vätska, kompakt vitt skum, rikligt med skumrester på glaset.

Doft: Citronskal, något bärigt (röda vinbär?), lätt parfym, mycket mjuk frukt typ mango, lätt sötma.

Smak: Extremt mjuk tropisk nektar, citrus, mango, ananas, grape, sötma av honung och karamell.

Munkänsla: Extremt len vätska, medelfyllig kropp, medium kolsyra, behaglig beska.

Detta är tredje gången jag dricker Hopslam. Helt sjuk god och jag upplevde den ännu mer nektarlik samt mindre besk än senast. Tror det mer beror på att mina sinnen utvecklats efter ytterligare ett år med ölprovande än att den ändrat karaktär.

Russian River Blind Pig IPA

Kom över en flaska av Russian River Blind Pig IPA som jag hört mycket gott om. Har verkligen velat prova den ett tag så förväntningen var stor jag jag tog emot flaska i fredags.

Det första jag var nyfiken på var tappdatum eftersom jag vet att Russian River skriver ut det på sidan av etiketten var det lätt att ta reda på att denna tappades på flaska 15/9 -09. Ja, just det var ca 5 månader sedan den tappades. Förväntningarna dämpades onekligen ganska fort och jag började fundera i termer av att är den god nu så måste den vara sjukt bra som färsk.

Inte minst efter bryggeriets egna uppmaningar på etiketten.

Hoppy beers are not meant to be aged! Age your cheese, not Blind Pig IPA!

This beer does not get better with age! Please do not age me!

Keep cold, drink fresh, do not age! Consume Blind Pig fresh, or not at all! Respekt Hops, consume this IPA fresh! Keep away from heat!

Do not save for a rainy day! Blind Pig is for savoring, not for saving! We respectfully ask that you do not age this beer!

Kan det bli mycket tydligare än så?! Gillar förövrigt att de skriver ut tappdatum på flaskan.

Nog snackat, hur var den då?

Utseende: Gul disig vätska, vitt småbubbligt kompakt skum, rikligt med skumrester på glaset.

Doft: Otroligt fräsch! Kraftigt av tropiska frukter, ananas, citrus, mango, lätt sötma, karamell som tillsammans med humlen drar åt tutti frutti, lätt men tydligt parym.

Smak: Även här drivor med tropiska frukter precis som i doften men även apelsin tycker jag tydligt kommer fram. Skön balans mellan den sötare karamelliga maten och humlen, parfym, besk avslutning.

Munkänsla: Lätt till medelfyllig kropp, medel ganska aggressiv kittlande kolsyra, besk avslutning.

Som ni sett visade det sig att min oro över fräschören var obefogad. Trots sina 5 månader var den något av det friskaste jag druckit i IPA-väg!

Jag rankar Blind Pig som en av de bästa IPA jag druckit! Helt grym!

3 Fonteinen Oude Kriek

Utseende: Djup mörkröd vätska, rosa finbubbligt skum.

Doft: jord, stall, jordkällare, körsbär, lätt syra, funk.

Smak: Körsbär, kärnor, jord, stall, citrus.

Munkänsla: Sträv syrlighet, lätt kropp, aningen vass kolsyra.

3 Fonteinen Oude Kriek är en riktigt bra fruktlambic som jag vill ha mer av.

Stone DB 09

Då var det dags att prova Double Bastard 2009. Kul då jag verkligen gillade 08:an när den släpptes förra året.



Utseende: Djup röd vätska, krämigt smutsvitt skum.

Doft: Relativt tunn, citrus, karamell, trä, alkohol.

Smak: Mycket intensivare än doften, bärigt av röda vinbär och en ton av plommon som jag tycker mig känna igen från mörkare belgare typ Carolus, maltig sötma, citrus, gröna äpplen.

Munkänsla: Medel till fyllig kropp, besk avslutning, medel kolsyra,

Måste säga att denna skiljde sig ganska mycket från det jag minns av 2008:an. Upplevde den då mycket mer fet av sötma och koncentrerad tropisk humle. Är det någon annan som håller med eller minns jag fel? Visst mycket god men inte lika WOW som jag minns den.

Någon som vet hur den utvecklas med lagring? Har en flaska från 2008 i ölkällaren och tänkte nog stoppa ner den andra jag köpte i år där för en framtida vertikal. Hoppas på en lansering även nästa år.

Russian River Temptation

Hittade Russian River Temptation i kylen och kunde inte motstå.



Utseende: Ljust gul grumlig vätska med explosionsartat vitt skum som liknar pudersnö, en del skumrester på glaset - Jag är glad!

Doft: Brettig, funk, citrus, frisk, fräsch, subtil kåda, gröna och röda äpplen - jag är gladare och ler stort!

Smak: brettig funk, lätt syra, citron, lime, otroligt frisk, gröna äpplen, lätt sötma i avslutningen, avslutar även lätt till medel besk - jag är gladast och förälskad!

Munkänsla: lätt till medelfyllig kropp, otroligt mjuk för stilen - jag är frälst!



Vad kan man säga? Russian River? Jag är bara glad att lilla jag fått tagit del av Russian Rivers storslagna värld och JA - jag hatar dig Christer som kommer sitta på bryggeripuben i Santa Rosa imorgon.

Cheers vänner!

Tillägg:
Hade missat lite med tiden, det var mycket riktigt igår Pliny The Younger släpptes på bryggeripuben och därmed var Christer på plats. Här har ni bild på en nöjd Christer sittande på puben och noterar sina intryck. Tack Anders för tipset om att bilden låg ute på twitter. Där kan man även läsa att den redan är SOLD OUT på bryggeriet! En andra chans finns idag på DIPA-festivalen som är en del av SF Beer Week.

Haandbryggeriet Norwegian Wood

Utseende: Djup bärnstensfärgad med gräddvitt kompakt skum.

Doft: Kryddigt, lätt rök, citrus.

Smak: Friskt fruktig av bär och citrus, lätt rök, trä, medel beska, aningen alkohol.

Munkänsla: Medel kolsyrad med lätt till medium kropp.

Norwegian Wood var ju ganska trevlig.

FFF Behemoth

Då var det dags att knäppa min sista flaska av detta Barley Wine. Ska bli intressant att se hur den är med några månader på nacken.



Utseende: Orange/bärnstensfärgad vätska med smutsvitt skum. Skummet sjunker snabbt undan till en tunn hinna på ytan. Ganska mycket skumrester på glaset.

Doft: Kakor, kåda, citrus, apelsin, karamell, sött godis.

Smak: Kakor, kåda, citronskal, apelsin, ananas, karamell, marmelad, besk avslutning.

Munkänsla: Värmande, medelfyllig kropp, medel kolsyra, lätt klibbig, relativt besk.

Behemoth är en vansinnigt god Barley Wine av den amerikanska skolan. Med ca 6 månader på nacken har den tropiska nektar-karaktären lutat sig tillbaka en del till fördel för mer maltiga drag. Finns dock fortfarande väldigt mycket humle i den synnerhet i jämförelse med den brittiska skolan av stilen.

Med tanke på att den troligen börjar närma sig stadiet då den är som sämst (dvs då humlen har avtagit och maltkaraktären inte helt mognat ut) är det bara att låtas imponeras av detta underbara öl.

Hoppas den återkommer detta året, kommer då garanterat att köpa på mig ett gäng flaskor igen.

Midtfyns Bryghus Imperial Stout

Utseende: Svart vätska med ljusbrunt högt skum. Skummet lägger sig långsamt med relativt mycket rester kvar på glaset.

Doft: Rostat, choklad, mjölk, ljus choklad, röda bär, aningen smörigt, aningen rök.

Smak: Rostat, mjölk, ljus och mörk choklad, soja, bärig fruktighet, viss sötma med relativ torr avslutning.

Munkänsla: Medelfyllig till fyllig kropp, medel kolsyra som upplevs relativt vass, ganska låg klibbfaktor dvs inte så söt och klibbig i avslutningen.

Midtfyns Imperial Stout kändes lite som en Imperial Stout som spätts ut med mjölk. Främst för att doft och smak drog åt det hållet men även kroppen kändes aningen utspädd och kunde varit lite fylligare.

Som helhet en ok Impy utan att glänsa i en krävande stil.

Cantillon St Lamvinus

Utseende: Hallonröd vätska med rosavitt fräsande skum.

Doft: Fruktighet av bär och druvor, stall, jord, citrusskal, lätt syrligt.

Smak: Komplext smak där mycket av doften kommer igen. Stall, jord, körsbärskärnor, rejält med fruktighet från druvor, citrusskal, gröna äpplen, medel syrlighet, torr.

Munkänsla: Torr medelsträv syrlighet, medel kolsyra, lätt kropp.

En fruktlambic som levererar det man kan förvänta sig från en Cantillon, alltså världsklass! Detta var helt otroligt gott!

St Lamvinus är inte den syrligaste av Cantillons öl men den har andra helt underbara kvalitéer som jag verkligen uppskattar. Främst den genuina jordiga kärnkaraktären uppskattar jag enormt mycket.