Belgien vs USA - Tripel

Då jag har alldeles för mycket öl står hemma i skåpet tänkte jag göra ett ryck och göra mitt bästa för att tömma skåpet på sådant som inte ligger där och väntar av någon anledning. Det mest står ju där av anledningen att jag köpt mer än jag konsumerat den senaste tiden.

Denna kväll blir det en parallellprovning av två öl i den belgiska stilen tripel. Kan tyckas vara en orättvis jämförelse då det ena provobjektet Westmalle Tripel startade stilen (om jag inte har fel) och att motståndaren är en belgotolkning från USA; Flying Dog Kerberos Tripel .

Belgotolkningar brukar ju gå fel om det inte är så att bryggeriet i sig specialiserat sig på just sådana t.ex. kanadensiska Unibroue men det finns fler bra exempel.

Bort med fördomarna så hoppar vi på provningen.

Utseende:
Kerberos: häller upp en klar gyllengul vätska som genererar ett dovt brusande och fingerhögt vitt skum med små till medelstora bubblor som snabbt sjunker undan. Nästa inga skumrester på glaset.

Westmalle: Här häller jag upp en disig ljusgul vätska som fräser och genererar ett kompakt småbubbligt skum som seglivat sakta sjunker undan. Mycket skumrester på glaset.

Doft:
Kerberos: fruktig doft av belgisk karaktär. Söt av mandelmassa, gröna äpplen.

Westmalle: även här väldigt fruktig doft av belgisk stil. Gröna äpplen, päron och banan. Sötaktig med inslag av hö.

Smak:
Kerberos: smaken är fruktig åt det mer mogna hållet av gröna äpplen, citrus med små knappt märkbara toner av alkohol. Ligger en mjuk sötma i bakgrunden som inte tillför något positivt utan gör ölen aningen mjukt och livlöst. Förhållandevis låg kolsyrehalt för stilen.

Westmalle: Tydlig smak av banan med inslag av gröna äpplen, citrus och alkohol. Ganska torr avslutning.

Som väntat tog originalet hem segern även denna gång men Flying Dogs bidrag till stilen är inte dålig utan bara lite tråkig.

Då var skåpet tömt på två flaskor, får nog bli en imperial stout imorgon. Drack förövrigt en Weasel i söndags som var lika fantastisk som tidigare.