Ibland kan man offra sig...

Har för avsikt att gå igenom några av de bästa öl som man kommer över på denna planet om man som jag älskar humle. Först ut denna kväll är Bells Hopslam.

Vätskan är klar och gyllene med ett kompakt benvitt skum.

Doften är koncentrerad och exploderar i tropiska frukter, citrus, grape, kåda.

Smaken är även den koncentrerad av tropiska frukter, mango, grape, kåda, kottar, aningen parfym, karamell utan att bli för mycket och allting avslutas med en kraftig beska som river och sliter i gomseglet utan att bli för burdus. Aningen klibbig munkänsla.

Bilden på etiketten tycker jag illustrerar på ett underbart sätt hur mycket plats humlen tar i denna underbara öl.

Ställer in mig i hyllningskören och sjunger mig hes i oändlighet. Wow-känsla? Det har ni nog redan uppfattat. Undra hur många Hopslam man får i inbyte mot sambon....nej nu får du skärpa dig Weine ;)

Nästa ut är Pliny The Elder från Russian River.

Vätskan är oklar gul, gyllene med kompakt vitt skum.

Doften påminner mycket om Hopslam med tropiska frukter, citrus, grape.

Smaken har även den likheter men är mjukare av tropiska frukter, mango, citrus, grape, , persika, aprikos, mild karamell. Avslutningen är även den mjukare än Hopslam. Här finns det en mer sofistikerad beska som kittlar gomseglet med silkesvantar. Helvete vad fint detta är!

Vet inte om jag kan dricka något annat ikväll utan att bli besviken men äventyret fortsätter hursomhelst på 3 Små Rum där Reza idag kopplade på ett påsköl från Närke och ett öl från Dugge som han inte bryggt på ett och halvt år Fuggedaboudit!.

Cheers vänner!